Yes. A thousand times yes.

Idag har jag syndat med söndagsgodis. Eller rättare sagt jag syndar med söndagsgodis as we speak. Vaknade upp med en nästan orörd lördagspåse (hej gammal) och palla spara godis en hel vecka liksom? Men samtidigt har jag ju lovat mig själv sex nyttiga dagar i veckan. Så jag gjorde det enda rätta: snörade på mig träningsskorna och joggade milen. Jag ska göra dagliga promenadtimmen ikväll som vanligt, så springturen var liksom endast för att plus-minus-nolla sockret jag sitter och tuggar på :) Helt klart värt det, speciellt då jag strax ska sätta på Mr Darcy (I wish!), han och Mr Bingley funkar ju knappt utan tilltugg. 

På tal om Pride and prejudice och tilltugg: favoritboken a la Jane Austen kom ju ut i
zombieversion här om året, och nu är ju även filmen på gång. Det är en sån där sak jag inte ens skulle önska mig av tomten, för hur sannolikt är det att min favoritbok i hela världen blir zombiefierad på ett ens minsta lilla lyckat sätt. Well, man kan ju ha fel och tacka gudarna för det! Satan va jag längtar efter den filmen. Meeeen så länge får jag nöja mig med den klassiska varianten. Jag kör versionen med Kiera Knightley såklart, den är bäst :) På tal om film så tycker jag alla som inte sett 500 days of summer ska se till att göra det typ nu. Det är en helt fantastisk, vacker och rörande film. Den som inte vrider sig i soffan och hjärnan av att se den måste vara typ.. lobotomerad. Men andra ord: en film som känns alltså. Hoppas ni haft en lika bra helg som jag :) PUSS!



Ibland undrar jag vilka fostringsmetoder våra föräldrar tillämpade.


Kommentarer
Postat av: Anna

Det var den vi såg va? 500 days of summer alltså. Gud vad den satt fast länge sen.



Ps. Jag saknar dig.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback