Lite härligt och ärligt

Okej så här är det: Jag hade en period i mitt liv då jag var beroende av dejtingsajter. Inte så jag träffade folk därifrån, det har faktiskt aldrig hänt. Och inte så jag direkt pratade med folk heller. Men det var underhållning för mig att aldrig veta vilka roliga, skumma, läskiga, fantastiska mail som väntade. Lyckan av att komma på att det var en vecka sedan man loggade in och veta att man hade A4 på A4 att läsa sig igenom. Mycket bättre än romaner och TV, äkta människor liksom.
I typ tre års tid brukade jag läsa vissa högt för min pojkvän.

När jag tänker på det nu känns det lite hemskt, att använda andras försök till kärlek som ett nöje. Men samtidigt skadade det ju ingen heller. Jag var bara så intresserad av det där första mailet. Fascinationen över människor och hur de beter sig. Hur de presenterar sig själva. Jag har en hel mapp med sparade mail från flera år tillbaka, och gillar att se mönster och olika typer och se hur det hänger ihop. Men i alla fall, nu för tiden har jag gjort mig av med alla dessa sajter, utom en. Jag loggar kanske in där en gång i månaden och läser inte ens alla mail, men ibland kikar jag över dem lite snabbt. Och idag hade jag fått ett som kommer placeras i spara-mappen. Och jag tänkte även dela med mig av det på bloggen. Jag vet inte vem författaren är, och ber om ursäkt ifall du inte ville bli publicerad. Men du kommer ju antagligen aldrig veta om det ändå. För att ni ska förstå mailet måste jag ju dock dela med mig av min presentation först. Det känns inte alls okej utan jobbigt utlämnande och obekvämt. Men det må så vara, here we go, min presentation:

Jag tar mig friheten att vara både lat och kräsen när det gäller detta. Har absolut inga förväntningar på att träffa någon här, och svarar oftast inte på mail. Dock drömmer jag ju om att snubbla över sagan, och håller därför dörren öppen - ifall just DU råkar finnas här, trilla förbi, vara mindre skeptisk än jag och skriva :-) Okej..

Du = Glad, sprallig, lättroad, smart, allmänbildad, spontan, busig, lite smått galen eller helt jävla vrickad. Hyfsat normala tankar och stort hjärta. Ärlig och alldeles alldeles underbar..
Jag = Sen till jobbet!

Ps. Är du en i gänget "jag-letar-efter-en-tjej-med-båda-fötterna-på-jorden" så har du kommit jävligt fel. Ciao!



Och nu, mailet:

30 september, kl 08:58 
Blockera Anmäl brevet


Okej ...

Absolut att de flesta tror att jag är helt j--la vrickad, så nu när du så snällt uttryckt din acceptans gentemot detta får du stå ut med några rader av min hysteriskt låga begåvning. Självklart behöver du inte ha båda fötterna på jorden, men du ska ha klart för dig att jag inte dejtar överdådiga missbrukare av helium. Har du däremot händer och fötter på en egen måne som du tar dig till utan bruk av illegala substanser kan vi säkert ha ett meningsfullt utbyte av högsta klass :)

Tyvärr visade det sig vid mätning hos legitimerad kvacksalvare att avståndet från min hjärna till min hjärna är noll millimeter, så någon självdistans kan jag inte erbjuda, men ohyggligt mediokra infantila svenskkunskaper, elefantligt många särskrivningar och en fullständig avsaknad av känsla för humor.

Jag är dessutom vetenskapligt bevisat extremt het! Har vid tillfälle erfarit att brandvarnaren ovanför min stationära motionscykel börjat pipa (jo det är faktiskt sant) i samband med hård cykling. Snacka om merit. 

Och om du är lite flexibel gällande det där med att snubbla över sagan kan jag varmt rekommendera Sveriges Rikes Lag, senaste upplagan. Placeras med fördel slumpmässigt på golvet i sovrummet efter det att du skruvat ur alla lampor. Man snubblar så lätt på alla paragrafer..

Det är nu det är meningen att du ska tro att jag på halva kaffekoppen mellan morgonens mail hällde detta ur min kvicka hjärna och sedan med världsvan coolhet återgår till min dator och liksom du kollar den där sidan om en månad igen. Om jag inte glömmer det vill säga. Men sanningen är jag jag tömt och fyllt och tömt och fyllt fönstret på ord sedan igår eftermiddag och om jag nu lyckas sända detta kommer det vara en pojke full med sockerdricka som sitter på den här kontorsstolen i många dagar framöver och undrar om du faktiskt finns på riktigt.

Några frågor på det?

// X



Jag vet inte om jag ska svara, antagligen inte. Det skulle vara för att säga att jag tyvärr inte finns då. För det gör jag ju inte. Dock måste jag ju ha en störning av något slag. Men väldigt fint var det. Fast jag måste nog seriöst sluta med detta. Inte okej. Veckan projekt får bli avvänjning. Med start nu. Inga fler mailsamlingar! #missanpassad. Och lite kär :)


 

Kommentarer
Postat av: Sandra sis

Haha! Ja du ar galen! :P Men guud vilket fint brev! Hoppas att avvanjningen fungerar! Kramar!

2010-10-05 @ 17:39:20
Postat av: Jessica

Janet du MÅSTE svara!!!!! Herregud, jag smälter!

2010-10-05 @ 21:26:41
Postat av: Linda

Men guuuud.. jag är också kär!

2010-10-05 @ 23:10:44
Postat av: jeanette

Jissus vad roligt!

Fortsätt blogga!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback