Tid? Någon?

Idag: Höstmarknad. Favoritgänget. Sockerchock. Lång solpromenad. Systerhejdå. Filmkväll.

Försöker att mentalt ladda hjärnan för skolstart på tisdag, men det känns för overkligt. Jag ignorerar att alla fönster i hela huset lyser och att Campus ser ut som myrornas krig. Nej. Det är inte dags. Inte än. Pausknappen NU!  Jag behöver andas upp mig. Jag har inte energin och motivationen för allt som ska hinnas med i september. Min ekofilisofiuppsats! Marknadsföringstenta! Nya kursstarten! Jobb! Och just denna månad, precis denna månad utav alla månader ska ju även min bästa vän gifta sig, min älskade Sandra och Daniel lämna landet och jag flytta, både ut och in. Gud! Jag blir svimfärdig av att bara tänka på det.

Första oktober är det någon som kommer sitta ute hela natten och bara andas och kika på stjärnorna. Det kan jag lova. Nu: en kopp te och en cigg ute på trappan tror jag nästan. Jag tänker mig nog mot en hjärtattack annars. PUSS

..och varför? varför varför varför har inte jag någon som jag självklart ska krypa ned hos just nu? Som drar fingrarna genom mitt hår och säger att det självklart kommer fixa sig med allt för vi är ju vi. Någon som är värd att kämpa för, som är värd att göra allt för. Någon att finnas till för. Jag hatar att inte vara en del av ett vi. Hatar. Det är den bästa känslan i världen, att känna att man hör ihop med någon. Att älska någon som älskar tillbaka. Jag tror vi har många meningar med livet, och att det kan finnas många olika saker som gör det värt det, men utan den där pusselbiten, utan lite riktig jävla kärlek i bagaget, så är allt helt jävla meningslöst ju. Tomhet. Det är bara en jävla väntan hela tiden. Fittliv. Ge mig mening. SNÄLLA. Meningslöst bitterkräks. Det kommer bli skitbra Janet. Klart det kommer!

Kommentarer
Postat av: Erika

Du är bäst Janet! Säg till om du behöver hjälp med någon av alla sakerna!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback