You're in a strange part of our town


Här lever lyckan, lever livet.

Idag har jag fyllt år och när man har roligt går tiden fort. Att bli gammal segar inte heller ner det direkt. Ujujuj en dag vaknar man väl och upptäcker att man är död. Har försökt få min breda till datorn hela dagen utan resultat. Har massa bilder, skvaller och snurriga tankar som jag tänkte mata bloggen och er med, men det får tyvärr vänta tills i morgon. Gäspar öronen ur led här under täcket. Tänkte slumra till sista kvarten av Once upon a time E16. Annars var jag igår uppe 42 timmar på raken, har idag levt på socker och så har jag flyttat hem till Gästrikeskogen också. Förälskad är jag med. Lite asplöv i en bastu. Skakigt, nervöst, missanpassat, hett och jävligt. Åh detta alldeles för långa land. Nu: sova. PUSS!

Jag vill bara ha dig

Känslan när man springer in i någon som är lite rolig. Och lite söt. Och verkar skapligt vettig, lagom störd och jävligt skön. Och känslan när någon växer. Från lite rolig till roligast. Från söt till sötast. Från jävligt skön till klockren och alldeles alldeles underbar. Och så utan förvarning växer någon ifrån orden. Vad skulle jag beskriva dig med? Det river och bränner i bröstet så mycket att jag tappar andan. Magkänslan tar över och nästan dränker mig ibland. Lämnar mig helt oförmögen att göra någonting annat än att tänka på dig. Och det är den bästa känslan i världen samtidigt som jag blir mörkrädd mitt på dagen. Jag vill ha dig så mycket att det gör ont. Men jag vet inte vad som är verkligt och jag finner sällan logik i någonting nu för tiden. Varför skulle du vara något undantag. Delar av mig skriker i panik att jag ska låta bli och lämna dig oförstörd för alltid. Denna längtan skulle lätt hålla ett hjärta vaket och levande i en livstid. Men jag vill ha dig. Jag skiter i vad som händer eller inte händer. Jag struntar i vetskapen om hur världen fungerar, hur kärlek inte fungerar och min döende tro på både mening och magi. Jag tänker inte analysera detta. Inte såga sönder och placera i vännerfack, tillfällighetsfack, kärleksfack eller meningen med livet. Inte tänka på omständigheter, allt och alla andra, framtid och förr eller vad förr och framtid kommer göra med oss. Eller inte göra med oss. Jag kunde inte bry mig mindre. Du gör mig så jävla lycklig. Jag vill bara ha dig.

Do the wiggle man



Helt sinnes vad jag längtar hem just nu! Om två dygn är jag hemma hos mina fräscha storvikstjejer, fasen så gött! :) Om man skulle packa kanske?


Vi går ut och brinner upp i natten

Det blev en tokfin helg! Våren och finfolk kom till stan och jag har hunnit med både festligheter och brutalt slappande. I fredags kickade vi igång helgen med tvättkväll på slottet. Jag köpte hem några flaskor vitt och bjöd hit tjejerna som sällskap mellan maskinerna.. men.. TROR NI INTE ATT NÅGON SNOTT MIN TVÄTTID DÅ? Här är man hemma en fredagkväll för att tvätta liksom. SUCK! Jag blir sjukt sällan arg men haha, satan så trött jag blev! Som tur var kom min gangstervän Madde och kastade ut de okända människornas tvätt så jag kunde köra igång mitt istället (haha hade aldrig vågat själv hur arg jag än var). I det läget tror man ju att tvättidstjuvarna ska skämmas och, om inte be om ursäkt, i alla fall ta sina strumpor och dra? Men öh, nej. När vi kommer ner har de kastat ut min tvätt och börjat tvätta deras igen. Det blev seriöst tvättkrig, haha! Men efter några glas och en jävligt arg lapp gav de sig och jag kunde lycklig hänga mina tröjor i fred :)

Sedan lagade vi mat, bästa fyllot kom till stan och och det blev vin, öl och skratt halva natten. Gårdagen bestod av massa sol, promenader, sinnes söta djurbäbisar i stadsparken, John Carter 3D (över förväntningarna, riktigt sådär charmigt dålig och jävligt söt), discobowling, mer öl, vilket ledde till sämsta möjliga omdöme och plötsligt shottade vi Tequila. Haha sånt som händer. Vinglade bort till fyllematen och kröp hem. Eller ja, kröp från taxin i alla fall. Tappade bort en timme (logiskt såhär dagen efter), däckade och vaknade oförskämt pigg och glad i morse. Har varit sjuuukt slapp och sovit halva dagen. Tog en snabb sväng i solen innan fyllot (jag måste seriöst börja kalla honom något annat) åkte hem och nu har jag precis sett Sandviken kamma hem SM-guldet. Eller, det var ju redan hemma. Där det ska vara :) På onsdag åker även jag hem. Fantastiskt.

Livet är fint just nu. Sådär hoppfullt, vackert och flytande. Det enda som är tråkigt är att någon jag tycker om bor för långt bort. Mer än så säger vi inte idag. Min hjärna orkar inte med något djupare än så, PUSS!



When you say it's gonna happen now, When exactly do you mean?

Alla mina favoritbloggare har skrivit om våren idag, och jag tänker inte vara sämre: Det är vår! Om någon skulle missat :) Promenad blev det minsann och jag överdriver inte när jag säger att jag gått två mil idag. Det tog sin lilla tid, speciellt med kaffepauser och poledancing, men guud så gött det var. Är självklart idiotefter med packandet nu, och hela helgen är liksom uppbokad, jävla oflyt hela tin. Men jag varvar Big Brother med plocka prylar och gäspningar. Många koppar kaffe blir det också. Ska upp okristligt tidigt i morgon och fixa en milslång måstelista. Men den tänker jag förtränga ikväll. Nu ska jag laga dåligt sen kvällsmat och försöka få lite mer gjort innan jag slocknar. Är förövrigt äckligt vårpirrig och bubblig hela jag. Underbart :) PUSS!



Gammal bild på brownisch-jag :)


in love with a robot

Tror ni jag packade mycket igår eller? HAHA! Jag är ju så jävla kass. Och jag har ätit massa skit också. Har iofs promenerat några mil om dagen men bär runt på ett konstant sockersug och dålig karaktär. Ska bli grymt skönt att komma till Storvik och köra favoritrundan ute på landet varje morgon i några veckor. Jäkla synd att huggormarna vaknar nu snart bara, uuuuh, ryser bara jag tänker på alla hjärtattacker jag kommer få när de prasslar fram över grusvägarna. Jag tycker egentligen ormar är coola. Och snygga. Men jag pallar inte riktigt när de dyker upp sådär från ingenstans och slingrar skitfort. Aja, idag har jag lite jobb sedan MÅSTE jag styra upp detta. I helgen ska jag bara göra roligheter så det är idag eller aldrig typ. Promenera i solen ska jag också hinna, det känns liksom livsviktigt, PUSS!



Starships

Satan vilket väder. Det är soligt, varmt och allmän vårkänsla ute. Ni vet fågelkvitter, lekande barn, några folk som äter glass och några andra som bygger upp uteserveringarna. Jag och Anna har långpromenerat och spanat in nykläckta killingar i Mariebergsskogen. Råkade snubbla över både sushi och kaffe på vägen tillbaka också. Sedan tog jag och mina springskor en omväg hem. Kanske inte enbart pga. solen utan mitt hem är ju minst sagt ogästvänligt för tillfället. Halvpackat och rörigt. Massa tvättad tvätt som ska vikas och strykas, och massa otvättad tvätt som liksom bara är. Överallt är den också. J a g v i l l i n t e. Jag vill vara ute, äta Calippo, dricka latte på soliga balkoner och gå evighetspromenader. Kolla zombies vill jag också göra. Men det hjälps inte, nu måste jag sätta igång. Ska dra på städvänligaste spotifylistan och köra ett idiotryck. Är jag riktigt jävla svinduktig ska jag unna mig avsnitt 04 av hjärtattacksserien ikväll, PUSS!




Gårdagens promenadutsikt, dagens lunch och en lat janetjävel.


Hmm




Kan det vara så att jag är lite kär?


Kom änglar kom älvor

Mobilen ringde 06.30 och då skuttade jag (haha eller hur) upp, knäppte på vattenkokaren och så vidare in i badrummet. Eller.. vänta nu.. jag ska väl inte till jobbet idag? Jag var hur säker som helst på det igår när jag ställde klockan men vad sjutton, nä, idag är ju min officiella vårstädningsdag! Det har jag väl till och med skrivit här i bloggen? Aja hur som helst, ni vet vända upp och ner på skåp och lådor, gå igenom ALLA papper och tidningar, tvätta kuddfodral och mattor, gå till återvinningen, torka lister, lampor och gud vet vad. Att jag kunde glömma den dagen.. ;P Är i ärlighetens namn inte det minsta sugen, tänka sig. Men snart går flytten och det är ganska mycket enklare att packa ett städat och äckligt rent hem. Och visst ja, jag var ju och kollade på lägenheten igår! Den var tom bättre än väntat. Så gammalt charmig och vacker men samtidigt så fräsch. Med lustigt gammalt torntrapphus och barn som lekte i trädgården. Jag kom, jag såg, jag blev förälskad. Men golvspringor, gamla stora fönster, icke isolerad vind direkt ovanför taket.. enligt nuvarande tjejen hamnade värmen på en tusenlapp i månaden under vintern. Vi pratar alltså 5400 i månaden för dessa knappa 40m2. Och det finns inget internet, TV, parkering eller balkong. Inte ens en riktig hall. Haha ni ser vad jag håller på med nu va? Jag ska leta vidare. Mmmm. Så, vart var jag nu? Städa! Haha tänka sig att jag glömde igen. Well, klockan är liksom bara 08 och en människa har rätt att äta sin frukost i fred, så nu ska jag plocka fram brödrösten och knäppa på The Walking Dead E03. Jag försökte igår men efter en kvart kissade jag seriöst på mig. Borde funka bättre i sällskap av Sola, PUSS!


I wanna do bad things with you

Om fyra timmar ska jag kika på en lägenhet som är både för liten och för dyr. Trettiosex kvadrat a 4700. Men den har knakande trägolv, kakelugn, uteplats, trädgård och ligger på drömgatan. Och man får ju tydligen inte allt här i livet. Så: får jag den inte så ska jag tänka på hur dyr och liten den faktiskt var, och hur jag kommer hitta något större och mer prisvänligt. Får jag den ska jag dansa in trägolvet och bjuda på saftkalas på gräsmattan hela sommaren lång. En win-win situation helt enkelt. Har för övrigt pratat bort halva dagen i telefon. Att ringa runt till en familj av min storlek tar sin lilla tid. Men nu jävlar är det dags för zombies avsnitt två!

I want a perfect body i want a perfect soul

God morgon! Och en god morgon är det minsann :) Gårdagen var så jävla skön. Slapp frukost framför TV:n, träning, hockey (mindre kul resultat dock), middag och vin på Tempel med bästa Anna och sedan en drink och lite skvaller på Guldapan innan jag åkte hem och sov. Vaknade vid 07 i morse av att solen sken in. Tog en snabb promenad, handlade frukost, har skickat några måste-mejl och nu sitter jag här i mjukisarna och bara är framför youtube-favoriter. Min telefon är dock inte riktigt med. Igen. Precis som förra månaden bara stendog den här på morgonen. Sist så gjorde jag ju en skadeanmälan och vandrade ner till 3-butiken, och där återupplivades den. Himla skönt då det skulle ta några veckor att få en ny på försäkringen. Men nu dog den igen. Och började förvisso leva efter en halvtimme men, ska det vara på det här viset väntar jag hellre några veckor på en ny. Sjukt handikappande att bli utan telefon sådär poff när som helst hela tiden. Lite tråkigt då min iPhone varit den oslagbart bästa telefonen jag någonsin haft. Aldrig har en telefon krånglat så lite. Well.. tills den började självdö alltså.

Planen för idag är The walking dead avsnitt 2. Ett dygn tog det att kolla på avsnitt 1, haha! Fick liksom ta 10 minuter i taget och sedan andas några timmar. Och många gånger spola tillbaka samma scen flera gånger då jag okontrollerat gömde mig bakom kudden hela tiden. Det låter kanske töntigt, men det är en stor grej för mig att kunna kolla på en sådan serie ensam. Jag kan kolla läskiga saker själv. Och rent allmänt älskar jag ju skräck. Men den där långsamma, gnagande sorten som ger rysningar och känns "riktig" har jag aldrig pallat på egen hand. Har varken nerver eller hjärta för det. Välgjorda zombies är något av det värsta. Jag mår helt seriöst psykiskt dåligt. Jag får se den här serien lite som mental träning. Stärka mitt psyke. Haha. Det jobbigaste är ändå att det är spännande, snyggt och att jag verkligen vill se. Sjukt frustrerande när jag inte vågar. Smärta och tillfredställelse på samma gång. Knasigt det där.

Jisses vad jag babblar. Min lägenhet ser förjävlig ut. Kläder överallt. Halvpackade kartonger, papper, tidningar, skor och shoppingpåsar i en enda röra. Men i morgon ska jag ju inte till jobbet så då kör jag en heldag städa, tvätta, diska och.. ja.. packa. Idag ska jag bara dricka litervis med te och kolla zombies. Den 28 mars flyttar jag hem till Storvik. För en stund. Tills jag hittat ett grymt förstahandskontrakt så att jag kan flytta tillbaka på riktigt. Har till maj på mig för då ska jag vara tillbaka och börja jobba igen. Det känns fint. Karlstad är mitt hemma, så är det bara :)



Walking dead

I torsdags stämplade jag ut kl 17, sprang hem, vände upp och ner på lägenheten, panikade på lite mascara, hoppade i de högsta klackarna i garderoben och sprang till bussen. Middag på Via Appia med kollegorna väntade och jäklar vad bra det är där. Och man får egna lavastenar på bordet att grilla på, skojigt. I alla fall så tog det 24 timmar innan jag var hemma igen, inte riktigt vad jag hade planerat.

När vi var klara med världens största middag hamnade vi på Koriander och efter fyra glas djupa diskussioner och konstaterande hur skönt det är att vara vuxen, ta det lite lugnt, sitta och bara hänga och inte vara sugen på att trängas på dansgolv, stod vi svettiga, viftandes och skrikandes till E-type - This is the way.

Vinglade och bubblade hem genom natten i ett permanent fnitter som liksom ekade över hela stan, bara för att upptäcka att var helt vanlig torsdag och inte gick några bussar. Inte en taxi på plats fanns det heller. Jag tror planen kan ha varit att ringa en? Men efter vi skiljdes åt vid Hagabron fanns där en nattrökande Anna som registrerade mig från hennes balkong, och på två snabba hade hon fixat säng, sovtröja och vattenglas. Hur världsbäst på en skala? Vaknade när mobilen blinkade jobb jobb jobb. Yrade upp och fnissade när jag såg kläderna som Anna hade tagit fram till mig, drog bort mascaran under ögonen med fingrarna, drack tre  glas saft, klev i partyskorna och klickade mig bort till kontoret. Smet in på donken och köpte med mig frukost också. Elva centimeter som man dansat i halva natten känns sådär dagen efter, men träningsvärken i magen var faktiskt snäppet värre. I Annas jeansskjorta, med ömmande fötter och thai-lunch i magen överlevde jag jobbdagen och haltade sedan sliten men nöjd hem. Blev kaffe, muffins och skvaller sedan spenderade jag fredagskvällen alldeles själv. Eller ja, fram till kl 21 när jag somnade i alla fall ;P Drog hem The walking dead S01 och tänkte bättre sent än aldrig se den serien. Har liksom sparat den till influensatider men blev ju, ta i trä, aldrig så sjuk denna vinter. Råkade dock överskatta mitt psyke, och efter inledningsscenen när en död flicka med nalle vinglar emot huvudpersonen slängde jag mig på pausknappen och bytte till Jerry Springer. Men nu har jag vaknat igen, fixat te, prästostmacka och jättekudde, och ska ge det ett nytt försök i morgonljuset :) PUSS! 



How I wish. How I wish you were here. We're just two lost souls Swimming in a fish bowl. Year after year. Running over the same old ground. What have we found. The same old fears. Wish you were here.


Fright Night

Det blev en bra dag. Slappt och ledigt. En snabb sväng i stallet, ett kort springpass och massa timmar skvaller i soffan. Jag är nyss hemkommen från några kvarter bort där jag ätit årets första jordgubbar och sett remaken på Fright Night. Inte lika rolig som originalet men okej underhållande ändå. I morgon är det tidig instämpling på jobbet som gäller, känner redan hur tungt det kommer vara att gå upp ;P Kanske blir det lite kalas efter utstämpling också, återstår att se. Snart helg igen också. Denna jobbar jag inte! :) PUSS!


Ack värmleland du sköna du härliga land

Idag är jag ledig. Gick upp vid åtta för en morgonpromenad men gjorde misstaget att sätta på TV:n och sedan fastnade jag framför Kunskapskanalen. Alltid så sjukt fängslande. Att ta sig ut tog ett bra jäkla tag. Jag reste mig säkert tio gånger för att klä på mig något. Ett naturprogram senare var både skor och hörlurar på, men det tog ytterligare en halvtimme dokumentär innan jag fick tummen ur. Jag hatar när jag blir sådär handlingsförlamad, det händer titt som tätt. Annars då? Jo, hör på den här! Jag är till 98% säker på att jag fortsätter vara värmlänning. Bara för att inte få panik och balla ur drar jag hem till Gästrikland nu i April. Blir kanske hemma ända in i maj till och med. Jag vet ju att jag behöver komma bort från Karlstad för att uppskatta hur bra jag har det här, så detta borde funka? Till sommaren är planen att bli Karlstadbo permanent, vad säger vi om det? Nu affären och frukost, PUSS!


I'm a shooting star leaping through the skies like a tiger defying the laws of gravity

Men vad tusan, blev det sommar helt plötsligt? Femton grader var det när jag knatade hem från jobbet för en stund sedan. Halsduk och pälsluva kändes sådär. I morse när jag gick strax innan sju var det skrapabilrute-läge och en halv dag senare: vår! Och jag har fnitter ända ner i tårna. En såndär riktig insiktsdag. Ni vet när solen bländar, fåglarna kvittrar och favoritlåten strömmar in i huvudet och fyller på med jävlar anamma ut i fingerspetsarna, och alla pusselbitar i världen plötsligt bara faller på plats. En sådan där dag då allt är självklart, lätt och allmänt skitlogiskt. Det vill jag göra, så vill jag göra, såhär ska jag göra och jag kan, vill och vågar. Och jag är så jävla pepp och laddad men samtidigt nöjd och harmonisk och så in i helvete förälskad och trånande efter framtiden men glad för nuet på samma gång. Tänk om man kunde få vakna i morgon och bara komma ihåg att det är såhär man ska känna och tänka varje dag. Men jag vet. Det finns inget beständigt förutom förändring. Detta liv alltså, en så förunderlig grej. Extra klurigt blir det när man föddes både schizofren och utan alla hästar i hissen. Men dagar som dessa finns det hopp och varje blinkning producerar gränslösa drömmar och magiska filmscener. Nu: powerwalk och middagsshopping. Ikväll ska jag tömma hjärtat och hjärntivolit rakt ner över A4-sidorna och hoppas att det blir något hyfsat vettigt av det.


I never really cared until i met you

Åh hur brutalt jävla trött kan man vara!? Jag har vänt upp-och-ned och bak-och-fram på både dagar, nätter och mig själv. Är nyss hemkommen från kontoret och funderade hela vägen hem på vart alla bilar var? Det är ju för fasen söndag! Sedan tog det fem minuter innan jag kollade tv.nu och undrade varför det inte är något på TV ikväll? Sööndag Janet, söööndag! Jag är helt slut. Sitter här både hungrig och kissnödig men orkar inte röra mig ur fläcken. Funderar på att sova men då kommer jag ångra mig när jag vaknar i natt och när jag ska upp till jobbet i morgon bitti igen. Tusan också. Hade btw en riktigt bra kväll igår. Rätt låt vann, maten var svingod och sällskapet skrattframkallande. Kom hem på tok för sent men förhoppningsvis överlever jag. Godissugen är jag också. Riktig såndär söndagsfeeling när man bara vill gömma sig i soffan med socker, filt och film. Men orka gå ut. Orkar inte ens göra te tror jag. Haha nu blev det nästan lite gnälligt här. Jag lägger ner. PUSS!


It's a mystery why i can't stop thinking of you

I morse vaknade jag 07.45. Mobilen ringde 07.00 sedan snoozade jag i 45 minuter. Skönt. Men så är ju grejen den att jag skulle till jobbet, och senast 07.55 måste jag dra för att inte komma sent. Haha 10 minuter till godo alltså, så jävla smidigt. Nu är jag äntligen hemma igen efter en dag på kontoret i pyjamaströjan med oborstat hår och tänder. Äter lite sen lunch och ska strax ta en helt sinnes efterlängtad dusch. Ikväll blir det svennebananigt med tacos och Melodifestivalen. Ska hänga med stans skönaste och ser jäkligt mycket fram emot en helkväll i Hagas bästa soffa. Loreen känns som den självklara vinnaren, och den bästa att skicka till Eurovision, jag gillar dock Dead by April mest :) PUSS!



Man borde passa på att använda discokulan från nyår en andra gång


Wake Me Up Before You Go-Go



Bild från i julas. Hade helt missat att det var 1986 i år.


Breathe out so I can breathe you in



Sängen bäddad, träningsskorna på och min iPod laddad med en jävla massa power. Nu går jag och köper muffins.


vi liksom väntar på en vårdag i november

Mina vinresor tog tvärstopp där för två helger sedan när någon stoppade knark i mitt glas. Avsmaken för alkohol har aldrig varit större. Jag har finurlat hela veckan på om jag ska våga korka upp till Melodifestivalen i morgon, men just nu lockar te mer. De dricker vin på nyhetsmorgon och jag liksom ryser axlarna upp över öronen. Jag borde dock köpa en flaska utifall. Onödigt kan tyckas. Men hey ni läser tjejen som senast igår köpte honung eftersom burken var fin och den passar på kryddhyllan. Jag kokar pasta. Jag som inte äter pasta till middag längre lagar idag frukost av den. Fick ett idiotsug efter spagetti med falafel och tomatsås, och idiotsug tar dålig hänsyn till klockan. Jag är glad att snön kom igen. Den tidiga våren väckte rymningsgenen tidigare än vanligt, och jag har redan sökt fjellhotel på Norges platsbank, mejlat min gamla chef på Island och småkikat lite på jobbmöjligheter på engelska landsbygden. Det la sig med snön. Jag trivs här, jag tror jag kommer sparka många värmländska höstlöv framöver. Men ibland så inbillar jag mig fortfarande att livet finns där ute någonstans och väntar på mig. Just nu väntar pastan. Mer äventyr än så blir det nog inte idag. PUSS!

Där har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt dit kan jag gå och sakna dig

Ikväll har jag varit på ett trevligt kalas hos förträffliga människor. Det kastades spagetti på golvet och åts paketpapper, sånt gör ju vilket kalas som helst. Blev sedan uppmött ute i kalla Karlstadsnatten och så traskade vi hela vägen hem till tha hood aka Rud. I morgon ska jag tillbaka till jobbet igen. Inte mig emot. Ibland känner jag att jag liksom vill be om ursäkt för att min blogg är i dagboksform. Jag älskar ju att skriva så in i helvete mycket. Jag gillar att skriva roligt och snabbt, seriöst och allvarligt. Jag gillar att skriva kvickt och spontant och långt argumenterande. Jag älskar att pussla ihop röda trådar, skapa rim och rytm, peta på igenkänningsknappar och leta med ljus och lykta efter de perfekta orden för just den där känslan. Men inte nödvändigtvis här. Inte på det här stället. Det här är ju min dagbok. Mitt pladderplank. Mitt alldeles egna ställe där jag inte vill behöva jobba eller tänka på hur jag presenterar mig själv. Bloggen är ett superverktyg för att marknadsföra sig själv, och jag har många gånger tänkt tanken på en blogg som gör just detta. Men inte här. Inte den här bloggen. Dessa sidor sträcker sig så många år tillbaka och är fulla av toppar, dalar, kärlek och tårar. Det här är min dagbok och här handlar det inte om vad jag kan, här handlar det om vem jag är. Nu har vi rett ut det. Mest för min egen skull för att kunna släppa prestationsångest och tankar på vad jag egentligen borde göra med min blogg. Tror det är dessa tankar som ofta sätter stopp för mitt bloggande nu för tiden. Jag känner att när jag skriver måste det hela tiden vara något som jag tjänar på. Yrkesmässigt alltså. Jag har helt glömt bort hur mycket personen Janet tjänar på att skriva här. Det var ju därför jag började, för att jag mår sjukt bra av att bara få skriva av mig utan en tanke på presentation, form och mottagande. Nu börjar det bli jävligt babbligt känner jag. Jag är trött. Och lite känslomässigt förvirrad. Ska kolla klart Big Brother sedan sova. Bjuder på en bild på mig själv från idag också. Min page har vuxit som ogräs och min ansiktsfärg är blå, PUSS!



just wanna make the world dance

Hej, jag är fortfarande här. Denna bloggsvacka är en seglivad jävel minsann. Det händer massa saker och jag tänker massa saker. Att få ned något här har dock aldrig varit svårare. Jag förstår inte varför? Jag saknar både bloggen och er. Jag tror att det i grunden beror på lathet. Jag har blivit bekväm och stoppar lätt huvudet i sanden nu för tiden. Jag tror i ärlighetens namn att jag var en både bättre och lyckligare människa när jag vred och vände på saker i all evighet. Det förde mig liksom framåt i livet. Jag drömde, längtade och ville allt. Samtidigt är det ganska jobbigt ibland, att leva livet ständigt analyserande och filosoferande. Då är det lätt att blunda för att bara få vara ibland. Och ibland blir lätt igen och plötsligt sitter jag här och liksom bara är. Jag har hamnat i någon sorts whatevertillstånd. Jag är nöjd, men inte jättenöjd. Jag mår bra, men inte bäst. Och när jag funderar på detta trivs jag inte alls. Fan, antingen går det i 200 eller inte alls. Har jag inget stabilt och sunt mellanläge? Idag är jag i alla fall ledig från jobbet (jobbar helg) och har spenderat två timmar utomhus i blåsten. Långpromenad med syster och lite iPod-funderingar. Jag vill inte bara fortsätta åka med. Det fungerar ju för stunden men jag vill inte se tillbaka på mitt liv och ångra mig. Jag vill leva livet, inte låta livet leva sig självt. Jag vill mer. Vi får jobba på det. Nu ska jag fixa middag och hoppa in i duschen, sedan ska jag på kalas :) PUSS!