Once upon a time

Jag har två olästa inlägg från helgen, alltså onsdag, torsdag. Såna där utkast jag skrivit om och om igen och ändå inte kunnat med att publicera. Jag vet inte varför det är så svårt nu för tiden, att bara uppdatera om läget liksom? Så fort jag gör något tänker jag att ni ska lägga massa vikt vid saker vilket gör mig nervös då jag själv inte bestämt vad jag tycker och tänker. Så jäkla dumt, jag vet. Ni får väl liksom tänka och tro det ni vill, precis som alltid, saker blir ju inte annorlunda för det. Jag förstår inte varför jag blivit så känslig och försiktig. Jag antar att jag försöker skydda mig själv från något. Förväntningar kanske. Eller så är jag kanske bara trött på att förklara varför jag inte har någon pojkvän och flyr från alla möjliga vägar dit. Jag behöver verkligen jobba med mig själv, det börjar bli så tröttsamt att vara känslorädd.

Idag var det tillbaka till jobbet som gällde och i min värld är det måndag. Jag jobbar ju helgen + kommande vecka och har noll koll på dagar eller datum och är allmänt slut i huvudet. Hade en superbra ledighet men är alldeles för stressad på kontoret vilket sätter sina spår direkt jag kommer dit. Det ligger verkligen tyngd på axlarna. Så himla synd då jag i grunden gillar och trivs på min arbetsplats. Stress är bajs.

Nu är jag precis hemkommen från en svinkall promenad hem och har nyss ätit massa Ruccola och Fetaost. Okej, det var några morotsbiffar på tallriken också, men jag skulle nog kunna leva på Ruccola och Feta. Köpte med mig 85% choklad också. Det bästa med att hitta rutiner och sunda vanor i ätandet är att kunna unna sig godsaker utan dåligt samvete och utan den där hetsen. Att hitta balansen och inte behöva utesluta något, det måste ju vara den enda vägen som fungerar i längden. Den enda vägen som inte är tråkig i alla fall.

Jag har sjukt mycket bilder i mobilen, ska försöka slänga upp några innan jag sover sedan. Så länge får ni nöja er med ett foto på Fröken bloggägare. Från i måndags (fan vad skönt att jag kapade håret)



Minus 4 kg är nu minus 6 kg. Snart är jag som vanligt, så skönt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback