Inte så ballt med balledagar

Förlåt för språket men vilken jävla kukdag. Denna tisdag i februari 2012 började med att jag vaknade kallsvettig och mardrömsångestig, yey liksom! Sedan fortsatte det med konstaterandet att halva kontoret var sjuka/lediga/borta och jävlar vilken stressig arbetsdag det blev. Det tog liksom aldrig slut. När det äntligen var dags för utstämpling fanns det liksom ingen chans i helvetet att jag kunde gå, så fick trots huvudvärk och ont i magen stanna kvar. Buuu! Kom hem alldeles för sent bara för att paniksvara på några viktiga mejl, posta lite papper, handla mjölk, betala en räkning och äta ett äpple. Klockan är nu över 23 så någon middag blir det inte tal om. Superdagen till ära fick jag även ett mejl från det där jobbet jag har sökt som jag gärna vill ha. "Hej vi har fått in 570 ansökningar och har nu intervjuat 20 interna sökanden. Vi ska nu gå vidare med rekryteringsprocessen och ber dig ha tålamod.." FEMHUNDRASJUTTIO? My god. Så efter 20 interna redan intervjuade är jag alltså en av femhundasjuttio? Känns ju jävligt lovande. Alltså.. förlåt.. jag vet det hjälper inte att gnälla eller vara sån. Men det är inte kul att komma tillbaka efter helgen och en dag senare vara helt slut. Så ska det väl inte vara? Känns heller inte kul när man måste inse att det är tusentals människor där ute som söker samma jobb som du själv. Åh men balle då! Nu går jag och sover så ni slipper mig. Inte ens en puss får ni.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback