Ten days of perfect tunes

Igår blev det tokvinter helt plötsligt. Trodde det skulle smälta bort men morgonens springtur blev en på is. På nå vänster förknippar jag snö och Storvik med jul och hela dagen har känts jävligt skum (julskum? hehe). Och jag saknar Karlstad. Nääähä!? Haha åh jag fattar faktiskt inte vad problemet är. Jag ska ju dit med sommaren. Jag har det svinbra här hemma. Och till helgen kommer alla världens bästa syskon hem och det väntar en vår med saknade vänner, familj och massa bus. Livet är fint. Tror dock jag har lite av en kris. Jag vill göra så mycket saker som jag inte riktigt lyckas ta tag i. Jag vill bestiga berg. Icke metaforiskt menat, utan jag vill helt enkelt bestiga berg. Och jag vill skriva böcker. Hur gör man det? Hur hinner man? Och jag vill börja dansa igen. Vara oftare i stallet. Börja ta pianolektioner. Fotografera. Stanna uppe hela nätterna och kolla tecknat och googla olösta mordgåtor. Besöka Sveriges alla byar och städer, kliva in i ett outforskat antikvariat för första gången, hitta ett café i en gamla stan man aldrig varit i förut, tälta bara för att få frysa och vara mörkrädd. Dricka rödvin och köra igenom alla världens frågesportsspel. Och ibland vill jag inte göra någonting alls, vilket jag sällan finner någon tillfredställelse i då det är tivoli i huvudet av allt jag borde göra istället. Jag hör ju hur dumt det låter, men säg det till janethjärnan. Kort och gott tror jag att jag behöver lite balans i mitt liv, och just nu kryper jag omkring upp-och-ned i taket. Och den största anledningen till att det liksom inte händer någonting, är ju för att jag i det stora hela har det jävligt bra. Nackskott någon? Eller så klappar vi igen för dagen och drar och handlar lite fika, så får det bli!

 

 

En av detta livs garanterat bästa fester.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback