How wonderful life is now you're in the world..

Nämen vet ni vad, jag ska nog bara knipa igen vad det gäller mitt bloggande. Jag säger hejdå för att sedan smyga in inlägg ändå, sedan säger jag att jag är tillbaka men det märker ju ni lika väl som jag att det är sisådär med det. Så nu säger jag ingenting. Ja, mer än att förklara att jag inte tänker säga något dårå. Hög klass på denna blogg minsann! 



Och för er som inte sett på Facebook, här är jag och min nya man.


Yes. A thousand times yes.

Idag har jag syndat med söndagsgodis. Eller rättare sagt jag syndar med söndagsgodis as we speak. Vaknade upp med en nästan orörd lördagspåse (hej gammal) och palla spara godis en hel vecka liksom? Men samtidigt har jag ju lovat mig själv sex nyttiga dagar i veckan. Så jag gjorde det enda rätta: snörade på mig träningsskorna och joggade milen. Jag ska göra dagliga promenadtimmen ikväll som vanligt, så springturen var liksom endast för att plus-minus-nolla sockret jag sitter och tuggar på :) Helt klart värt det, speciellt då jag strax ska sätta på Mr Darcy (I wish!), han och Mr Bingley funkar ju knappt utan tilltugg. 

På tal om Pride and prejudice och tilltugg: favoritboken a la Jane Austen kom ju ut i
zombieversion här om året, och nu är ju även filmen på gång. Det är en sån där sak jag inte ens skulle önska mig av tomten, för hur sannolikt är det att min favoritbok i hela världen blir zombiefierad på ett ens minsta lilla lyckat sätt. Well, man kan ju ha fel och tacka gudarna för det! Satan va jag längtar efter den filmen. Meeeen så länge får jag nöja mig med den klassiska varianten. Jag kör versionen med Kiera Knightley såklart, den är bäst :) På tal om film så tycker jag alla som inte sett 500 days of summer ska se till att göra det typ nu. Det är en helt fantastisk, vacker och rörande film. Den som inte vrider sig i soffan och hjärnan av att se den måste vara typ.. lobotomerad. Men andra ord: en film som känns alltså. Hoppas ni haft en lika bra helg som jag :) PUSS!



Ibland undrar jag vilka fostringsmetoder våra föräldrar tillämpade.


look at my horse my horse is amazing

Jag pressade fram en snabb resumé av förra året mitt i min influensa, men tycker väl inte riktigt året fick ett tillräckligt värdigt hejdå :) Så vi kör något jag gillar för att knyta ihop och sätta punkt för det där 2010;

Årets..

Bästa:
Våren! Uni, Slottet, Hotspot, Karlstad och Våxnäs <3 
Sämsta: Flytten från Värmland och diabetesdrabbad lillasyster.
Minne: Sagolandskap från hästryggen, Foo Fighters - Everlong
Klippa: Anna och Mamma & Pappa <3
Resa: Island
Seger: C-uppsatsen.
Förlust: Min rosa mobil som blev snodd!
Prestation: En universitetsexamen! =D
Misslyckande: Den där jäkla franskan
Roligaste: Två av de finaste väntar en Bulle.
Tråkigaste: Kakan försvann till USA.
Skratt: Alla ekande gapflabb på slottet.
Tårar: Att vinka Karlstad och mina bästa hejdå.
Saknad: Sandra och Daniel.  
Fest:
Den helt fantastiska examensavslutningen med gänget.
Felskrivning: Jag ollar alltid dina bilder på Facebook.
Safari: Älgar i Småland, valar och delfiner i Husavik.  
Pinsamhet: Att missa skillnaden mellan grävling och bäver.
Beroende: Grapefrukt, morötter, randigt och vita nya tygisar.
Mest oväntade: Adi.






she broke your throne and she cut your hair

Ska jag köra igång igen ska det ju minsann vara på riktigt. Videoblogg people! Ni minns väl vilken kung jag var på dessa back in the days? Var söta och bortse från att jag är filmad åt fel håll (och inte lyckades konvertera och spara om klipphelvetet åt rätt håll heller). Och att jag råkat klippa innan jag hann säga hejdå eller gott nytt eller vad det nu var. Och att halva jag är borta eftersom klippet är för stort för bloggen. Och så det lilla faktum att jag filmade detta för en-två veckor sedan. But still, videoblogg! Det är fan stort ;) Bakgrunden är ett mail från en nytrogen läsare som önskade se mig "live" för första gången. Nu lät det som att jag hade en porrsajt med önskelåda, men ni fattar! Lämpligt nog hade jag i alla fall filmat min frissa när den var sprillans ny. Enjoy!


Där elden falnar men fortfarande glöder

Lördag. Datorn visar 10.12 och jag har redan varit vaken i två timmar. Det går fort att skapa rutintider. Det går faktiskt fort att skapa rutiner över huvud taget. Det är enkelt att äta sallad till lunch när det i väskan inte finns något annat än sallad att hitta, och fikapauser har ändå aldrig varit min grej. Jag nyårslovade mig själv tre vita, alltså ingen uppkorkning innan min födelsedag 29 mars. I samma veva påminde jag mig själv om att dra ner på sockret igen och återgå till endast lördagsgodis. Ni vet inga kakor, godis, vita mackor, pasta eller typ nattlig chokladbollssmet med sked rätt ur bunken om det inte är lördag. Jag har gärna en syndernas dag och lördag är ju den ultimata soff- och filmdagen, specielt i vita tider som dessa. Sex sockerfria är enkelt då.

Igår tog jag sällskap hem från jobbet med min äldsta vän (vilket alltså inte betyder att hon är 90 år utan att hon är den vän jag haft längst. Nu när jag fyller otroliga 27 (what!?) har vi hängt ihop i en si sådär 27 år. Självklart hade vi vår tredje muskutör med oss, även hon stenålders. Det blev matlagning, soffhäng, film och massa skvaller. Ingen efterrätt och inte en endaste alkoholprocent. Var inte hemma och i säng förns typ i morse, men gud va skönt att vakna oförgiftad idag. Nu blir det att slänga i någon form av Awww i dvd:n och så helgfrukost i soffan såklart. Idag tänker jag bara glida runt i pyjamasen, dricka massa te, promenera och gosa med gammelkatten. Jag återkommer om kvällsplanerna.

Kanske vill ni ha mer detaljer, mm jag ju det. Jobbet, hjärnspöken, vilka namn som fyller sms-inkorgen och vart vägen leder framöver. Jag är dock lite fräck och håller på det. Och det är inte för att vara elak, utan för att jag faktiskt inte riktigt vet. Det är lugnt just nu. Enkelt, tryggt och lugnt. Ovanligt och osannolikt för att vara jag och för att vara det här stället, men så är det. Både jag och ni är ju skitmedvetna om att det garanterat kommer ändras, men den dagen den bloggen. Vi ses :)





PUSS


Ey

Jag tänkte bara säga att jag kanske behöver er lite framöver. Jag har gjort sådär igen, fyllt lungorna med tre ton bly (okej tre ton hö väger lika mycket - men det har liksom inte samma massiva känsla). I alla fall; saker har ju hänt och saker händer och kommer väl antagligen hända (det brukar ju funka så) och jag sitter i min kavaj på väg till jobbet och övertränar hjärnan med nu-tänk, senare-tänk och tänk om-tänk. Kort och gott; I neeed yooou! Så.. vi hörs eller? Med solen i ögonen. PUSS!





Underbart clara underbart

Då bloggen ligger på is i väntan på våren passar jag på att tipsa om lite annan läsning. UnderbaraClara är en favorit sedan för alltid och hon bjuder på både inredning, recept och tankar och åsikter jag delar. Enjoy!




Nytt år = nytt hår! Bjuder även på lite hårresande;



PUSS


Att fånga en fjäril

Jag är bara här på besök. Turistar lite skulle man kunna säga. Det värmer hjärtat att så många fortfarande har vägarna förbi, jag tänker dock fortsätta min semester ett tag till. Men idag kör vi ett undantag. Kanske för att jag saknar er lite, kanske för att jag sitter och tråkar i min ensamhet med världens idiotförkylning eller kanske just för att det faktiskt är 2011 och att det känns fel att se 2010 bli allt mindre i horisonten utan en endaste liten resumé. So, here we go;

2010! Året jag inledde med att kyssa D och allt som varit oss hejdå under en stjärnklar gnistrande Mariestadshimmel, och sen då?

Sedan var det slottsfester som gällde den vintern. Hade nog inte en endaste vit helg och fnittrade mig genom dansgolv, burgerkingköer, nattdiskussioner och söndagspizza. Det var min sista universitetstermin och jag och mina fina höll hårt i oss och återupplivade det dära riktiga studentlivet med skratt och nostalgitårar. Dagtid bodde jag på universitetet där jag förutom plugg spenderade all vaken tid med Kakan och marknadsföring, föreläsningsfix och InDesign. Den 15 April satt en lycklig, berusad och febrig jag på 2010 års Hotspotbankett och skålade och skrålade för ett fantastiskt lyckat projekt, nya vänner och nya erfarenheter. Och älskade slottet fylldes av någon annan än jag.

För plötsligt fann jag mig färdig med min utbildning och hamnade på nå vänster i Norge där jag bland annat besteg Kjerag och tog mig ut på bolten. En helt obeskrivlig känsla. Någon vecka senare satt jag ensam på ett plan till min livslånga dröm Island, och äventyret kunde inte ha blivit bättre. Jag var så lycklig den sommaren att jag nästan tror jag drömt allt när jag tänker tillbaka. En saga att minnas för alltid.

Väl hemma blev det en del tidningsjobb och sedan hamnade jag i ack Värmeland du sköna igen. Dagisjobb (what?) och franskastudier. Ni ser jag har ju fler drömmar på lager och en av dem stavas Frankrike.

Julafton blev en magisk en i Kristinehamn med så exemplariska värdar att man helt missar att man inte är hemma. Och tomten är far till alla barnen-familj som vi är fortsatte julen i norr på diverse ställen och var lika fantastisk som alltid fram till nyår som jag välkomnade i den vitaste vintern under den klaraste himlen med både syskon, bästisar och hicka.

Det går inte att sammanfatta ett år, det vet ju ni lika bra som jag. Men så såg det ut i stort. Ni får tänka in lite paranteser här och där. Vissa vackra och vissa grå, vissa skitstora och vissa små. Typ folk som flyttat, kommit tillbaka, tagit körkort, letat sig halvvägs in i janethjärtat (och ut igen), planerat bröllop, fått barn, blivit med barn. Vilket ååår vi haft :)

Jag är inte riktigt redo för 2011. Jag hinner inte med. Men ge mig en stund (och några friskapåmig-dagar) så är jag kanske ikapp. Jag har ju liksom både gamla som nya drömmar och mål. Och ni.. viktigast av allt; jag har ju faktiskt mitt livs kärlek där ute att slänga håven över.