And I know everything changes All the cities and faces But I know how I feel about you

Just idag är jag stark just idag mår jag bra

Tröjan är systers från Topshop, sorry ;)
Spelar pappas skiva ifrån -69
Äntligen en lite lättare dag. Eller dag och dag, kväll i alla fall. Idag gick jag till jobbet innan jag började och stannade efter att jag slutat. Det kan ha varit den längsta jobbdagen någonsin. Men i stress, svett och ångest fick jag jäkligt mycket gjort och lyckades strukturerade upp en hel del. Arbetet gav liksom utdelning. Och det är så jävla skönt för nu andas jag faktiskt ut för första gången på ett tag. Klockan är 19.30 och det är kanske inte jättemycket dag kvar, men jag har stekt veggiebiffar, begravt dem i Feta och Ruccola och öppnat en öl (ja, jag har öppnat en öl). Nu är jag och måltiden inflyttad till soffan och Stekta gröna tomater intryckt i DVD:n. De närmsta två timmarna ska jag bara bo under filten, kika film och dricka min öl. Och i morgon ska jag gå till jobbet och vara pepp istället för ångestig, PUSS!

Jag och min favoritkanin
This Romeo is bleeding

Jag är lucy in the sky jag är högt över taken
Efter att ha vinkat och kramat hejdå blev det Annas soffa och kaffe. Sedan promenerade vi hem till mig och gjorde toast och kikade barnfilm. Lite slemmig Daim-Cappuccino hann vi med också. Nu sitter jag här och slökikar på TV och lyssnar på stormen, ganska mysigt. Jag glömde min mobil på stan idag också, så är liksom telefonlös. Känner mig helt handikappad när jag inte kan kolla saker eller när folk inte kan nå mig. Nu inser jag verkligen hur mycket jag använder min mobil. Nyss när jag tänkte kolla TV-appen, för en stund sedan när jag skulle kika vädret och inte ens jobbschemat kommer jag ju åt. Allt är liksom mycket snabbare och mer lättillgängligt som appar än i webbläsaren på datorn (har jag märkt nu ikväll när jag fått surfa old-school). Aja nog om det :) Ska se till att hämta upp den i morgon helt enkelt.
Haha vilket tråkigt inlägg. Inga bilder har jag heller, de är ju i mobilen. I morgon ska det jobbas igen, dags att sova alltså. Ensam första natten på några i rad nu får se hur det känns, PUSS!
Once upon a time
Idag var det tillbaka till jobbet som gällde och i min värld är det måndag. Jag jobbar ju helgen + kommande vecka och har noll koll på dagar eller datum och är allmänt slut i huvudet. Hade en superbra ledighet men är alldeles för stressad på kontoret vilket sätter sina spår direkt jag kommer dit. Det ligger verkligen tyngd på axlarna. Så himla synd då jag i grunden gillar och trivs på min arbetsplats. Stress är bajs.
Nu är jag precis hemkommen från en svinkall promenad hem och har nyss ätit massa Ruccola och Fetaost. Okej, det var några morotsbiffar på tallriken också, men jag skulle nog kunna leva på Ruccola och Feta. Köpte med mig 85% choklad också. Det bästa med att hitta rutiner och sunda vanor i ätandet är att kunna unna sig godsaker utan dåligt samvete och utan den där hetsen. Att hitta balansen och inte behöva utesluta något, det måste ju vara den enda vägen som fungerar i längden. Den enda vägen som inte är tråkig i alla fall.
Jag har sjukt mycket bilder i mobilen, ska försöka slänga upp några innan jag sover sedan. Så länge får ni nöja er med ett foto på Fröken bloggägare. Från i måndags (fan vad skönt att jag kapade håret)

Minus 4 kg är nu minus 6 kg. Snart är jag som vanligt, så skönt!
Hon springer med tindrande ögon
Äntligen helg. Eftersom jag jobbar lördag-söndag denna vecka är jag ledig två vardagar. Får liksom helg mitt i veckan istället. Känns lyxigt med ledighet efter endast två arbetsdagar. Å andra sidan blir det åtta dagar på raken innan nästa helg. Men det är ju ett senare problem. Idag gick jag direkt från kontoret till Anna och sallad-kyckling-fetaost. Efter två portioner var knatade vi stan och Herrhagen runt innan klockan blev skitmycket och jag släpade fötterna hemåt. Nu är jag på plats i min egen soffa. Det är dryga sexton timmar sedan jag låste dörren i morse och jag fattar verkligen inte vart tiden tar vägen!? Det går ju fortare för var dag som går, jag hinner inte med. Sitter här och gäspar käkarna ur led, men det skulle vara så skönt att bara hänga framför TV:n en stund och googla lite onödigt. Ska satsa på det. Somnar jag i soffan så gör det ju faktiskt inget, för ikväll ställer jag minsann ingen klocka. Fasen då. Jag har liksom ingenting att säga. Jo visst ja! Jag och Anna kikade på något program (svenskars hemliga liv kanske?) om såna som pratar med andar, ser spöken osv. Då handlade programmet om två män i Karlstad som hade en butik. Vi var tvungen och spola tillbaka (kikade på play) och lyssna igen och yes, det var här i stan! Och programledaren klev in i värsta hokus-pokus-butiken och intervjuade dessa män som höll på med allt möjligt knasigt och spännande. Så en timme senare var vi påklädda och efter lite surf på hitta.se hittade vi stället på en jäkligt central bakgata. Jisses så hemmablind man blir, man liksom bara knatar förbi ställen i flera år utan att märka att de finns. Aja, hur som helst blir det i allafall ett besök hos de hemsökta herrarna och deras butik någon dag framöver. Ja, det var väl ungefär det jag hade att säga idag. Jag kan faktiskt passa på och vara lite regelrätt och bjuda på dagens outfit också (säger man det nu för tiden? modebloggarna har säkert börjat med något nytt coolt sätt att säga det på) anyways: Janet och Janets kläder 17 januari 2012:


Det har gått flera veckor baby
Repeat
Ska vi göra nåt äckligt baby?

I fredags åt jag dock massa hemlagat socker:
Men åååh så gott det var! Allt som allt har det varit en riktigt bra helg. Träffat skönt folk och haft det slappt och bra (förutom en massa träning då). I morgon väntar jobbet men har bara två dagar på schemat innan jag tar två dagar ledigt, inte mycket till måndagsångest då inte. På min lediga onsdag ska jag göra något nytt, uppdatering om detta följer! Åååh visst ja! Jag råkade ju peta lite med håret också, så nu är jag tillbaka till gamla vanliga mig igen, det känns rätt :)
En bild för lilla skillnadens skull också
PUSS PUSS PUSS :)
Heaven aint close in a place like this
Jag glömde ju skriva att jag inte blev värst sjuk. Jag ville inte ropa hej liksom, men nu känns det mer safe att ta upp. Det är första gången i mitt liv det händer. När man vaknar med ond hals, stort dunkande huvud och feber brukar det vara kört, då kommer snor och frossa på posten senast dagen efter. Men.. på nå vänster blev det inte så. Jag mådde som väntat bajs igår när jag traskade till jobbet. Huvudet var fortfarande stort och halsen ond. Jag satt där och hängde på min kontorsstol med jacka och frossa och försökte hinna med så många måsten som möjligt, samtidigt som jag räknade ner tills febern skulle ta över och jag fick se mig besegrad. Men konstigt nog hände det aldrig. Jag tog mig igenom förmiddagen på Alvedon och ju senare det blev detso bättre mådde jag. Vid 20 igår kväll kände jag mig så pass pigg att jag tog en långpromenad till middagsinbjudningen och i natt gick jag även hela vägen tillbaka. Okej, jag mår inte heeelt hundra och är lite småsnuvig och hängig, men inte alls sådär skitförkyld som jag garanterat annars alltid blir då jag vaknar med feber och halsont. Skumt. Men jag tänker inte klaga.
Idag hade jag planer på en riktigt fixa-dag. Och då menar jag inte hemma, utan mig själv. Jag är ett vrak just nu. Ofärgat och oklippt hår, likblek hy, ofixade fötter, utvuxna ögonbryn osv osv. Behöver fortfarande tappa något kilo också, så borde leva på sallad och powerwalka minst någon mil innan måndag. Men jag vet inte. Det känns bara så jäkla omständigt och jobbigt. Jag har blivit jävligt lat när det gäller mig själv och inbillar mig till och från att jag inte bryr mig. Men det är ju inte sant. Jag känner mig inte värst snygg just nu, och lite uppiffning skulle nog inte sitta fel ändå. Men ibland blir jag bara så jäkla trött på att det måste vara på det viset. Att omålade tånaglar och ofärgat hår är fult eftersom vi har lärt oss det. Totalt mindfuckade. Varför kunde vi varit lite smartare från start så kunde vi lagt tiden på något vettigare? Och det är nu jag skulle kunna göra något åt saken, helt enkelt skita i hur man ska se ut och ta första steget mot någon sorts förändring. Well.. jag är alldeles för inrutad och fast för det tyvärr. Jag är liksom en av dem som helt seriöst tror att jag ÄR bättre med nagellack på fossingarna och ammoniak i skallen. Jag tror jag är snyggare när jag väger 5 kilo mindre också, trots att andra inte ens ser skillnaden. Att jag är medveten om detta förändrar inte ett skit. Detta får mig ganska ofta att tänka att jag är den mest hjärndöda av alla.
Jeeesus vad ärligt och argt det blev nudå. Nä vet ni vad, nu får det bli solariet och ett stopp på hårfärgsavdelningen på vägen tillbaka. Så att jag kan fortsätta skylla allt på det fuckade samhället, leva lycklig och nyfärgad och slippa fundera på det. Jag tror nämligen mina resterande hjärnceller är för få och brända för att palla den sortens reflektion. Världen är dum i huvudet, that's it, orka göra något åt saken. (uuuuh vad det svider men kanske mest för att det är sant) PUSS!

Lördagskopp

And it goes like this
Igår hade serien Once upon a time Sverigepremiär på 5:an. Jag har väntat vad som känns som för evigt på att den ska börja. En sjukt gullig och magisk äventyrsserie om sagovarelser som pga. en förbannelse hamnat i vår värld och glömt vilka de är. Liksom heeeeey fantastisk story. Och my god jag fastnade direkt! Jag hade ju sett fram emot att längta efter nästa avsnitt vecka för vecka, men när det var 5 min kvar av avsnitt ett så tankade jag ner nummer två. Haha jag som inte ens tankar film liksom. Tre timmar senare var jag färdig med avsnitt 4 och somnade alldeles för sent och förväntansfull på avsnitt fem. Illa nog ibland så har jag ju ett jobb att gå till och där har jag varit tills nu. Har drömt hela dagen om vad som händer i avsnitt fem (haha jeesus vad hooked) men syster smsade en sushi-inbjudan så jag ska ta en promenix ut till universitetet om en kvart. Får hålla mig tills senare ikväll alltså. Annars äter jag fortfarande nyttigt (heja Janet) och rör på mig varje dag. Och på tal om ingenting har jag hittat ett nytt favorit-te och shoppat lite nytt på HM-rean. Jisses vad mycket kläder man för för nästan ingenting. Neeej nu ska jag rota fram träningsskorna och en varm mössa och ta långturen ut till Kronoparken och sushin, PUSS! Visst ja.. det är ju HELG :D Så trevlig helg på er!
2 tröjor, 1 kofta, 1 par byxor, 1 skärp, 5 strumpor och 3 hotpants

= 833.40 kr
Falafel som ser ut som köttbullar hehe (med fetaostsallad)

Ny upptäckt i tehyllan
Höga berg och djupa hav
Tusan också. När omgivningen och några till hostat ikapp har jag klarat mig från förkylningar den här vintern, otippat men skönt. Tills idag. Kände redan i morse hur huvudet vägde extra mycket och sedan har jag liksom sjunkit in i feber och frossa under dagen. På vägen hem frös och svettades jag på samma gång och nu är skallen vattenmelon. Buuu! Jag kan inte vara hemma hemma från jobbet så har laddat med diverse mirakelmedel för att förhoppningsvis vakna lagom halvfrisk i morgon. I alla fall så pass att man orkar göra det man verkligen måste. Det är ju helg sen och måste jag absolut vara sjuk kan jag vara det då. Jag tror stressen jag lever i just nu bidrar lite. Jag känner mig inte bara hängig, utan jag känner mig liksom utarbetad. Sådär på högvarv och stressad även efter arbetstid. Jag gillar ju mitt jobb och trivs jättebra, men det är helt enkelt för mycket att göra just nu. För mycket att hålla koll på. Och då blir det liksom mos i hela hjärnan. Jag hyrde en svensk ungdomsfilm och köpte med det bästa sjukkäket hem: frukost. Så nu blir det täcket. tekoppen och ciabatta i soffan tills det är läggdags, Pussel!

Fun fun fun till her daddy took the t-bird away

Hur jag har det? En bild säger mer än 1000 ord

You know that i could use somebody
Jag är nyss inkommen från en timmes Rud runt med grannen. Egentligen heter hon Louise, men då även min syster här i stan heter Louise kan det uppstå viss förvirring, därför får hon heta grannen. Jag och grannen driver sedan några år tillbaka tjockisklubben. Det började som en deltidsverksamhet men nu för tiden kör vi på heltid. Från att ha varit bekanta som promenerade bort festkilon ihop är vi nu för tiden vänner som försöker sluta vara tjocka tillsammans. En mycket fin vänskap. Den tidigare delen av idag vandrade jag bort på Bergviks köpcentrum och Plantagen med chefredaktören. Egentligen heter hon Anna men eftersom min bästis också.. ja.. ni fattar.
Igår var jag på stan och spelade biljard. Spelar säger jag med risk för att någon gammal lirare vrider sig i sin grav, för inte var det vackert inte. Men det sägs att försöka duger och huvudsaken är att man har kul. Vi hade jävligt kul. Någon öl senare hamnade vi på stället bredvid för en whisky och lite skvaller innan evolution, dåliga gener och svinkass karaktär tog oss till Burger King. Ett Crispy chicken meal med lökringar senare somnade jag mätt och nöjd och drömde om dinosaurier. Nu väntar jobbvecka och jag är måttligt taggad. Jag behöver verkligen styra upp det här med nytt jobb och ny lägenhet nu. Har ju faktiskt bara skrivit kontrakt på båda mars ut. Tiden försvinner helt sinnes. Nu: te, pyjamasbyxorna och IQ-befriad TV i någon timme innan läggdags. PUSS!

Dags för morgonens första lilla tepåse-fakta:

Attans. I dag blev det kaffe.
It's not always rainbows and butterflies It's compromise that moves us along

ICAs egna te har små te-fakta tryckta på varje påse. Charmigt.
mellan väggarna i kyrkan ekar tusen år av ord
God morgon! Fy satan i gatan vad härligt att vara ledig. Eftersom jag startade jobbveckan redan i söndags (bakfull och jävligt dessutom) så var jag rejält fredagstrött och redo för helg igår. Och helg blev det! Jag gick från kontordörren raka vägen till systembolaget och traskade sedan hem med två flaskor rött. Jag är ju annars vitvinsdrickade men jag jobbar på det röda och uppskattar det mer och mer. Ber alltid personalen tipsa en rookie som mig och igår prickade de som vanligt hur rätt som helst. Anna och Jonas (aka Ann-Lennart och Jon-Lennart) kom över och hjälpte mig provsmaka båda två till lite ost och en runda TP. En förjäkla trevlig kväll. Nu är det fredag och vankas långhelg. Jag började morgonen med en powerwalk i svinkalla solen och nu har jag precis fixat frukost och knäppt på Kick-Ass. Köpte den för ett tag sedan men har fortfarande inte tagit mig tid att kika, men nu så, PUSS!


Spending my time

Without a song or dance what are we






Sprang över några fler nyårsbilder :)
Nu när allt är grönt
Börjar inte det här med storm kännas lite gammalt? När jag slutade idag blåste det lite lätt. Inte tusan tar jag bussen pga. lite duggregn och vind.. En kvart senare flög jag runt som en full fågel i storm och isregn från alla håll och kanter. Fy satan vilket väder! Nu är jag precis hemkommen och har hoppat i torra mjukisar och krypit upp i soffan. Det låter som om mina fönster ska gå sönder vilken sekund som helst. Dessutom blev det strömavbrott på hela anläggningen idag och liftar och allt stod stilla i två omgångar. Tänk om vi kunde få lite fin och snäll vinter istället? Tänk om vi kunde få snö. Får se om jag orkar gå till träningen om en timme eller om jag gömmer mig här resten av kvällen. Är som vanligt sjukt trött och noll sugen på att fixa middag. Tror jag äter en macka och bjuder er på lite mat istället. Tvåtusenelva års sista måltid:
Laxsallad med potatis, äpple och gräslök mm.

Oxfilé med potatisgratäng, rödvinssås, sparris och vitlökssmör
Chokladcheesecake med syfilis (hehe)
Puss då!
And I don't want the world to see me
Åh. Något som är kliande och frustrerande halvjobbigt är att springa över det här inlägget från i somras och inse att hösten har kommit och passerat men jag sitter fortfarande i samma båt. Snälla livet, snälla Janethjärtat, kom igeeen nu då! Jag är trött på att inte bry mig på riktigt. Jag vill bry mig. Mycket massa mest. Jag vill älska något igen. NU!
River en vacker dröm
Nu är jag inne i en sån där jobba- och sovaperiod igen. Med betoning på jobba och minus på sovakontot. Med andra ord: jag är sjukt sliten och jävligt tråkig. Nyår blev i alla fall över alla förväntningar och efter det att vi klev in genom dörren kl 18 swischade klockan som aldrig förr och plötsligt var den 02. Jag glömde i ärlighetens namn bort att jag skulle upp och jobba. Vi hade helt enkelt för kul. Så ni kan ju tänka er känslan när man kommer hem vid 04 (full dessutom) och vaknar av väckarklockan vid 07. Men jag överlevde kontoret och höll mig dessutom vaken genom en halv bakispizza på stan innan jag kröp hem och dog. Och så blev det 2012 och där är vi nu. Inne på dag två redan. Nyss hemkommen från jobbet och klockan är redan över 19. Jag ska strax springa till träningen sedan hem och sova igen. Och så ser resten av veckan ut. Jag satsar på att ha lite mer liv nästa helt enkelt, och håller mig flytande genom tanken på inbokade kalashelger framöver, PUSS!

Nyårs-jag
