Running from madness - don't follow me

Dessa måndagar. Möten, möten, möten och så kvällskurs på det. Dagen är liksom jätteslut när man väl hittat hem. Jag hinner aldrig varken laga eller äta middag heller. Tur att helgen var så bra, så man kan fortsätta leva lite på den en dag som idag. Torsdagen var riktigt jäkla kul men lördagen toppade nästan ändå. Olika slags kul. Dimma och mindre dimma. Trevligt sällskap och annan sorts trevligt sällskap. Ja. Skrattandet höll nog i sig lika rejält både dagarna dock. Haft riktig träningsvärk i magen idag.

Annars har jag lite hamnat i en sits jag aldrig någonsin varit i förr. Och det är frustrerande och jag vet inte hur man hanterar det, just eftersom jag aldrig behövt hantera det. Och jag vänder och vrider och undrar och får ingen rätsida på något alls. Får återkomma om detta. Nu ska jag gömma mig under filten i soffan en stund, innan det är sova-dags!


Nej.

Jag vill inte flytta härifrån. Jag vill inte vill inte vill inte. Hur kan jag flytta hem när jag redan känner mig hemma? Knasigt :-/ Önskar nästan det fanns två Janetar. Eller undrar om daggmaskgrejen funkar på mig med?

 


en bal på slottet!

Lördag. Vinet är på kylning, ny kalas-outfit ligger i en påse på hallgolvet och Spotifylistan går varm. Det är bal på slottet ikväll och jag fixar och trixar för fullt så att allt är tipp topp när finfolket dyker upp. Nyss så pausade jag för en pratstund med syster på andra sidan havet. Förutom gener så hade vi denna helg även en bakfylla från helvetet gemensamt.

Jag klagade lite över mig själv och att jag på nå vänster aldrig riktigt lyckas bete mig. Min stora trut är liksom extra omöjlig att stänga i den djupaste dimman. Och jag tror varje gång jag ska lära mig men icke. Men som tur är slipper jag i alla fall vara ensam..

Citat kära syster den 6 feb 2010
Jaaanet!!! Jag får inte gå ut å festa utan att du håller koll på mig!
Igår råkade jag lova bort mina ägg till ett bögpar. Typiskt.


This is for you sis!



Det där om vad som är viktigt egentligen..

Åh jag har ätit frukost framför Himlen kan vänta som går hela förmiddagen på TV. Tror jag fått i mig lika mycket tårar som hallonkräm ungefär. Sådär bra sätt att starta lördagen på men så himla fin serie och jag liksom fastnade. Den påminner verkligen om vad som är viktigt i livet och vad som inte är det. Konstigt det där. Att man alltid har dessa uppvaknanden om vad som spelar mest roll och hur man ska tänka och att man ska komma ihåg det man har istället för det man saknar. Jag tänker alltid att nu ska jag minsann ta mig mod och göra det ena och det andra och satsa på det tredje. Men varje jäkla gång glömmer jag bort lika snabbt. Sedan kommer jag på igen. Om och om igen. Varje uppvaknande är ett nytt. Och jag tänker att den här gången ska jag aldrig ska glömma. Och sedan glömmer jag bort. Såklart. Knasigt.

Igår var jag helt slut. Segade framför TV:n hemma hela morgonen. Sedan såg jag Prinsessan och grodan i sällskap av tjejerna och massa socker. Och några timmar senare orkade jag promenera vidare och hamnade i Annas soffa med väldigt sen bakispizza och mer film. Skön dag. Lite i segaste laget kanske dock. Så idag ska vi göra stan och fixa lite saker inför kvällen. Då kommer nämligen finfolk hit och då vill jag vara kalasigt pigg igen :) Lite luft och promenad gör mig nog gott. Men i kväll blir det väldigt mycket lugnare, och det ser jag fram emot. PUSS!

It's dangerous to live i am told

En bra dag. Det var en allmänt bra dag igår. Eller ett bra dygn kanske man ska säga. Jag fick lite uppdatering hemifrån av mina två bästaste bästisar som jag alltid haft och aldrig någonsin skulle klara mig utan. Det skulle vara underbart att flytta hem en stund, mycket just på grund av dom. Men ju närmare den tanken jag kommer, desto mer uppenbara blir alla saker jag kommer sakna. Jag är ju hemma här. Karlstad är min stad. Jag älskar min lägenhet, alla fina gator, älven, och att inte behöva åka i en timme för att ta mig hem när jag varit ute. Eller åka en timme när jag blir sushi-sugen! Och mina fina vänner här. Hur skulle det gå utan er? Åh. Det är alldeles för mycket jag skulle sakna. Jag skulle längta hem.

Tyvärr är det kanske inte ens riktigt mitt val längre, om jag stannar eller åker. Kanske måste jag flytta hem och det ganska snart.  Det känns som om jag kommer gå i två delar. Jag önskar jag hade lite mer kontroll över mitt liv just nu, men tyvärr har jag inte det. När livet är lite trassligt är det tur att det finns dagar som igår. Jag promenerade runt bland fina hus med fint sällskap på förmiddagen. Sedan kom Anna ♥ över med fika och vi drack lite vin och hängde. När hon gick hem fortsatte jag till Anna den andra, där det spelades Rock Band och bjöds på sprit. Farligt det där. Väldans trevligt men jesus va dimmigt det blev. Dimmigare för vissa.

Tog oss tilllslut in på Tempel dit hela stan hade bestämt sig för att gå. Det var kaos både ute och inne, men jag fick dansa och sjunga massa schlager i havet så jag var nöjd. Hamnade på Burger King där det utspelades ett stripskrig. Äventyrlig kväll minsann. Vinglade hemåt och vaknade kanske inte piggast i landet, men det är smällar man får ta. Han sa det var trevligt att komma hit och jag sa det var trevligt att du var här. Och jag hoppas jag inte samlar på mig något mer att sakna. PUSS!


80 m2 med kakelugn och trädgård kanske?

Förstår ni priserna hemma eller? Nej.. för man är så skadad nu..

tappat räkningen..

Nej ni. Mycket har hänt och inget har hänt. För jobbigt att sammanfatta. Ni fattar ju ändå inget. Och nej det var ingen diss till er mina kära läsare. Det var en diss till mig själv och min fuckade hjärna. Hur som helst kanske jag inte stannar här i Karlstad våren ut. Trilla inte av stolen nu för jag vet lika lite som ni. Jag vet ingenting. Mer än att mycket är snurrigt just nu. Många val. Många beslut. Många tänka efter som jag inte orkar ta tag i. Men i morgon är jag i Karlstad och i övermorgon också. Jag tänkte uppdate lite då. Om.. snön kanske? Finns ju mycket sådan att ta på liksom menar jag. Snö vet jag vad det är också. Inge knasigt med den. Den är snö, punkt slut. Sova kanske man borde? Men sedan när gör jag som man borde? Chips och hallonsaft funkar ju också.

20 frågor online

Han är så jävla grym! Sjukt beroendeframkallande!


I've had enough the deal is off

Nje. Ingen vidare söndag idag. Måste tvätta. Måste diska. Måste fixa en hemsida. Måste äta också men har ingen mat vilket betyder att jag måste gå och handla och hur ska man orka det när man är hungrig. Bla. Och i morgon är det en sån där 8 till 22 dag igen. Fullspäckad. Den värsta någonsin nästan. Som tur är den sista. Sedan börjar en lite lugnare termin. Efter onsdag varvar det ner. Och jag ska inviga detta med att söka några (alla!) jobb som finns och inte finns. För det börjar liksom krisa lite nu. Kristider. Och istider. Men på torsdag ska jag dricka vin och det är något att se fram emot det. Eller inte vinet egentligen, utan de fina flickorna som jag ska dricka det med. Annars är det lite extra mycket som snurrar just nu. Människor beter sig och människor beter sig inte alls. Virrigt. Knasigt. Och vad är det jag vill egentligen?


You left me longing for you

Åh. Jag hade så roligt igår :) Hela gänget samlat (nästan hela i alla fall) begav sig till Tempels After Work och åt lite snittar och drack vin. Avancerade rätt så snart till Score, efter en mellanlandning på Burger King där jag inte bara fick mer mat utan en trasig leksak också, wooho! På Score fanns det öl, tänka sig. Och tre bowlingbanor stod och väntade på oss. Jag kämpade så jag fick både skavsår och träningsvärk i tummen. Firade att jag i alla fall inte var jättesämst med lite mer vin och sedan hamnade vi på Biljard-9:an där de också sålde vin. Vilka fullträffar.

Vandrade på hemvägen åter igen förbi Burger King och denna gång fick även Therese en trasig leksak. Jag lyckades äta. Igen. Tre gånger mat på sex timmar är verkligen inte dåligt jobbat. Jag vinglade lycklig och otroligt mätt hem i dimman med glada gänget. Slocknade med både kläderna och TV:n på. Halvpigg idag, men solen skiner på allt det vita utanför. Det gnistrar så fint :) Så jag ska trotsa kylan och jaga lite fett. Tack för en riktigt rolig gårdag ni fina bästa Karlstads-folket! PUSS


Ser i kors och hänger ett runt halsen också..

Tiden går fort men dagarna ser likadana ut. Kanske är det lite mer sol ute? Men det är oftast lika kallt, snöigt, halt, blåsigt och grått som när hösten tog slut för massa månader sedan. Jag har dessa veckor kämpat mot klockan, mot trötta fötter och mot ännu tröttare ögon. Och nu sitter jag här med både tung uppsats och ångestig tenta bakom mig. Tentan var svår och stor. Jag skrev tills handen domnade bort. Jag vågar inte säga om jag klarade den. Jag vet faktiskt inte. Jag kunde gjort mer. Men jag orkade verkligen inte. Nu är den iaf inne och jag kan inget mer göra.

Jag har börjat mina sista kurser nu. Web design & Digital imaging bland annat. Det ska bli roligt att faktiskt lägga energi på att lyssna nu istället för att sitta i datasalen och plågas med tankarna på annat håll. Skönt med kurser helt på engelska. Roliga utbytesstudenter att prata med då också. Jag ser fram emot våren och att läsa endast roliga självvalda webbkurser, samt HotSpot-jobbet som börjar dra igång på riktigt nu. Det finns dock några mindre problem. Typ att jag snart inte har någonstans att bo till exempel!! Och att jag behöver ett jobb. Såna där.. småsaker. Jesus.  Men det orkar jag verkligen inte tänka på nu. För en kväll så pausar jag. Låtsas som om jag har allt fixat. Går ut med några fina och minglar på After Work. Kommer nog sova okej inatt. PUSS!





Om att glömma och om att komma ihåg igen

Bloggen är min lilla bubbla. Jag är ledsen här, glad här, filosoferer, resonerar, fattar beslut och arkiverar. Bloggen är ungefär som ett perfekt kontor jag kan rymma in till precis när som helst för att andas, pausa, rodna, skämmas, vara ledsen eller arg. Min lilla bubbla. Och visst kikar jag på besökarstatistiken ibland. Visst skriver jag till folk ibland. Till mamma eller till vänner eller till en syster i ett annat land. Men sedan är det stopp. Sedan kan inte Janethjärnan tänka längre. Bubbla och annat.

Okej, jag är medveten om att det antagligen går runt någon eller några random studenter på universitetet som läser. Och kanske sitter någon jag aldrig träffat i en annan stad och följer mina dagar, precis som jag följer vissa andras, men längre än så räcker inte mina brända små celler. Det är då kallduschen kommer. Ah du som har din blogg och så.. Va, vad, vilken blogg? Verkliga livet och bloggen är två olika saker. Och i min värld har jag liksom ett hum om vem och vilka som läser. Och vet självklart vilka som inte läser. Dah. Pucko jag blir så trött på dig Janet. Jobbig verklighet att vakna upp till. Att tro man är på ruta ett utan plågsam packning. Främling. Oförstörd. Oskadad. Men sedan behöva inse att man har världens tyngsta både tankar och bagage fullt synliga för ögon man ville vara ny i. Trassel. Plötsligt är jag trassel och allmänt störd i huvudet ju. Det skulle ju jag tänka om mig ifall jag läste den här bloggen. Trassel.

värklighet - Janet den 24 januari 2010

Vikt: 64 kilo
Hår: Ej klippt på 8 mån. Utväxt från Mordor.
Hy: Likblek. Fet och prickig mixad med allt tydligare ålderstecken.
Längd: 173!? Ska man redan bli kortare!?
Muskler: Vad sa du sa du?
Allmäntillstånd: Utkletat smink. Sunkigast. Trött och smutsig.

Mitt kassa år har verkligen tagit ut sin rätt. Jag har aldrig i mitt liv varit mer grå och hängig. Eller mer otränad. Kroppen liksom strejkar på riktigt. Hängiga ögonlock, fet hy och fett hår också!? Det hade jag på högstadiet senast! Vad händer? Inte alls roligt. Jag vet att jag stressat, varit deppig och inte skött om mig själv sådär super och så. Men detta? Det får mig att undra hur så många som röker och knarkar i åååår kan se så jävla fräscha ut!? När jag har ett ynka deppigt år och totalt förfaller!!? Det här går inte. Inga fler pizzaluncher eller sova med smink. Inga fler glömma bort att äta en hel dag och sedan tugga kakor till middag kl 02. Man är tydligen inte 16 och kommer undan med sånt längre. Nej jag fyller helt otroligt 26 och på den stora dagen vill jag fan inte stå där med 40-årig röv och 14-årig panna. På tisdag ska jag till läkaren och få en antibiotikakur och i morgon blir det fasen grönsaker från morgon till kväll. Jag behöver en ordentlig detox. Och en frisörtid! (Men den fixar vi efter tentan). Det här håller ju inte. Jikes. Puss!



Every savage can dance

Insåg precis att jag måste vara på stan och hoppa på bussen 07.00 i morgon bitti. Detta för att hinna ner till kontoret och fixelifixa innan vi ska hälsa nya studenter på universitetet välkomna. Och efter välkomnandet ska jag träffa E för att kolla över det sista med uppsatsen. Och sedan ska jag och kära Kakan fortsätta jobba och fixa affischer till Stefan Holm! Och därefter blir det djupdyk ner i tentaplugget, med paus för att fixa intervju och skriva artikel (och äta!?) men sedan är det plugga plugga plugga som gäller. I alla fall fram till kl 18 på kvällen då min nya datakurs börjar. Om det ska bli skönt att sova i morgon kväll? Mm. Jag tror nästan det. Tänker pausa plugget för macka, Project Runway och filt om en timme. Ja för det tänker jag. Jag ser för sliten ut så bjuder på en bild på min yngsta lillasyster istället. Puss!


Ooouu... Glamour and glitter, Fashion and fame

Det är kaos på slottet. Det behöver tvättas, diskas, dammas och vattnas blommor. Jag har verkligen aldrig smutsigt hemma annars. Jag gillar när det är rent och fint. Tycker om att plocka och pyssla och överdosera Ajax. Och skulle i vanliga fall aldrig låtit det gått ens halvvägs in i denna misär. Men med katastroftider följer katastrofhem också tydligen. Perfekt heldagsursäkt att inte plugga. Det kliar i fingrarna och hjärnan leker med tanken att i kväll krypa upp med lördagsgodis i soffan och beskåda ett glänsande slott. Men det håller inte idag. Jag tänker kliva över tvätthögarna, blunda för disken och skita i alla andra måsten i världen. Det är jag, röran och tentaplugg mot världen nu. Och ikväll ska jag självklart köpa lördagsgodis, men det skall tuggas framför en dammig TV med ett nedsläckt och bortglömt kök i bakgrunden. Så är det. Nästa helg ska jag sörja eller belönas med både rengöringsmedel och fett. Puss!


nu är det slut på veckan det är dags för..

TV-soffan
Mjukisar
Dillchips & hallonsaft
+ Philip Kotlers The principles of marketing



Tiden står stilla i 200 kilometer i timmen

Jag sitter nere i HotSpotkontoret med extra starkt kaffe med extra skitmycket socker. Försöker njuta av en avklarad uppsats samtidigt som jag uppdaterar webbsidor, facebookgrupper och försöker formulera text till hemsidan. Det är inte jobbigt att jobba. Det är ångestlindrande. För på bordet framför mig ligger ett uppslaget tentablock och om en vecka ska jag sitta i tentasalen och skriva godkänt på marknadsföringen. Det är en lång väg dit. Och trots kaffe, socker, skön soffa och pluggsällskap är det svårt att ens vända sida. Hjärnan är trött och jag har knappt ett halvladdat batteri. Men det hjälps inte. Sex dygn har jag på mig och sex dygn måste jag sitta och pressa. Inga genvägar. Men så skickar fina Evve en länk till ett drömjobb och det gör mig kanske inte piggare men fan va jag vill vill vill bli klar och söka det jobbet. Jag V I L L !! Tack Evve.

bom-diddi-bom di-dang di-dang diggi-diggi

I verkliga livet kastas det uppsatser på folk, flirtas med lärare och cyklas både i diken och i tak. Livet har aldrig varit mer upp-och-ner eller bak-och-fram och framtiden har aldrig varit mer oviss. Eller skrämmande. Jag är också läskig. Idag stod jag på Stora torget 07.20 i snöfallet och stirrade upp på en gatlykta. Jag tänkte att jag nyss hade klivit ut ur garderoben och hittat en magisk plats och snart skulle äventyr och sagofigurer börja uppenbara sig. Det kom ingen saga. Däremot dök det upp en dam i grotesk päls som ställde sig obehagligt jättenära. Precis som i Narnia sa jag. Groteska pälsen sa ingenting. Men damen inuti riktade en stackars lilla förståndshandikappade flicka-blick åt mitt håll.

socker

Hängt plågats! på universitetet med Erika idag. Testade nya cafét och de hade gigantiska baguetter. Med tonfisk bland annat. Nytt grymt fikaställe alltså. Det kommer tuggas många kolhydrater i de sofforna under våren. Efter att ha promenerat hem i lössnö och inte orkat varken köpa eller laga middag satte jag mitt hopp till kakskåpet. Varför äta en eller två delicatobollar när det är sex i ett paket? Förflyttade mig själv och sockerkoman bort till datorn för att kolla www.tv.nu och klickade upp Aftonbladet på en kant också. Alltid lika underbara Aftonbladet. Va tusan ska jag dit och göra? Det man inte påminns om mår man inte dåligt av.
Nu ska jag lägga mig under filten och skämmas framför Top Chef. Puss!



Håll andan i väntan på i morgon..

Förlåt men jag hinner inte. Är borta från morgon till kväll mest varje dag sådär. Till och med 29 januari tror jag det blir. Ju senare man kommer hem, desto mindre tid har man att gömma sig under filten i soffan och vänta på att somna. Jag ska bara stå ut, så händer det något snart. Snart vänder det. Snart ändras nåt. Jag känner det. Jag behöver bara stå ut lite till. Inte känna. Inte tänka. Inte snubbla eller falla dit. Inte sakna och fastna i nätet igen. Ingen tid för det nu. Stå ut Janet. Stå ut.

Det kommer en vår det här året också.. Och våren den är ny!

Ingenting-lördag

Lördag och jag har inte gjort någonting alls. Fast det har varit bra inte göra någonting alls. Suttit i Annas soffa i några timmar. Åt sushi. Åt mackor. Drack te. Åt mer mackor. I gott sällskap. Sämre lördagar har man ju haft. Nästan alla jag känner är ute och kalasar. Jag är osugnast i stan. Minus-sugen. Tanken på dimma, fyllehänder och bakissöndag får mig att vilja bygga koja under rumsbordet med Kalle-tidningar och saft för en livstid. Där är jag nu. Men räds ej kära spritsällskap. Jag botas alltid. Om några veckor är det jag och vinet mot världen igen. God Natt!

Då var det fredag alltså. Jag sov till kl. 10 och åt kanelbullar med mjölk till frukost. Det icke svinkalla vädret håller i sig och jag ska snart packa ihop mina prylar och börja vanda mot universitetet och Erika. När man har tid på sig, börjat dagen med socker och temperaturen är som den är så får man helt enkelt inte ta bussen. Så är det bara.

 

Vi ska i alla fall hänga lite och förbereda inför opponeringen nästa vecka. Iiih. Sedan stannar jag där ute på Los Kronoparken för ikväll blir det uppsamling med tjejerna för uppdatering, skvaller och äta i massa timmar. Verkligen på tiden. Underbart!

 

PUSS


Idag åt jag inte pizza och i morgon är det vår

Åh Janet. Ibland flyter det bara på. Och jag blir så glad för satan i gatan vad jag har bett till gudarna om lite flyt. Jag funderar, filosoferar, producerar och sorterar. Åter igen en effektiv dag efter en natt som faktiskt bestått av sömn. Här och där skymtar en grop i vägen men jag och mina frysta Converse tar sats och seglar över. Yeey!

Men så när man minst anar det är man plötsligt ute på inlines i nedförsbacke. Och det funkar bra så länge man står upp men hur lätt är det när man suger blåvalspung på att åka inlines liksom. Plötsligt inser man att man är skadad och inte kan bete sig, för när det för en gångs skull dyker upp något man kanske tycker är bra så påminner den där trassliga insidan om att den är för trasslig för att tycka i huvud taget. Och igår är för nära. Ett igår där känna inte är vän med överlevnad.

Men jag ska ändra på det. Jag behöver bara lite tid. Lite eller mycket tid. Men tid har jag. Jag saknar att känna. Framför allt att våga känna efter. Då det för en gångs skull dyker upp något man kanske tycker är bra.

Torsdag med måndagsögon och fredagstrosor

♣ Morgon-Te
♣ Gröt med hemmagjort äppelmos
♣ Sitta vid datorn-Te
♣ Promenad till Universitetet
♣ Kreativ lunch med redaktionen
♣ Hämta ut opponeringsuppsats
♣ Utvecklingssamtal med Bästa Redaktören
♣ HotSpotjobb - Fixa finfina affischer
♣ Te - Te - Te
♣ Inte äta pizza
♣ Ta mig hem
♣ Träna
Laga mat
♣ Kvällsaktivitet?

Underbara brännskadade näsa - Sommar ♥



Life's mystery seems so faded

Det är faktiskt inte skitkallt ute längre. Promenaderna kräver endast två lager byxor istället för tre. Normalkallt alltså. En väldigt mycket skönare tillvaro. Idag åt jag pizza till lunch, två piroger till mellanmål och ett halvkilo lösgodis till middag. Matmissbruk som resultat av ett mindre okej allmäntillstånd. Men! Jag är ändå lite småglad över detta beteendet. För mår jag riktigt jävla kasst så går det inte ens ner en klunk vatten i ångestmagen. Jag åt ingenting i flera dagar. Ätandet betyder alltså, okej det är inte bra, men det är bra mycket bättre. Och det är alltid nåt :)

I morgon ska jag köra både kondition och styrka och det brukar leda till att jag fixar till maten också. Det går f r a m å t. Sakta och inte det minsta säkert - men framåt. Känner dock fortfarande oftast på ett sätt som dessa beskriver bättre än jag. Men som sagt. Det spricker upp. Dessutom är det kreativ lunch på redaktionen i morgon, vilket betyder både god mat och gott sällskap. Annars lämnade vi in fyra ex uppsats idag. Många timmars träsmak kräver mycket skog. Det känns overkligt att man skrivit något som är tungt att bära. Overkligt men lite bra också.